Våra barn andras ungar
”Lagen om attraktion” och tankens kraft beskrivs i dag vitt och brett inom allsköns litteratur. Alla de exempel jag konfronterats med, antyder att den tillämpats av människor som uppnått stor makt, ekonomisk rikedom, andlig styrka eller liknande. Men alla andra som har 60000 tankar om dagen då, hur har de påverkat historien? Var föds t.ex. tankarna som ger inspiration och drivkraft till våra sociala samband i nuet.
Som ett exempel på outforskat område väljer jag att se på vad vi som barn fått lära att ”inte” göra.
Pedagogiken säger att vi ska lära hur något ”ska” vara i stället för att beskriva hur det ”inte ska” vara. Om vi bara lär vad vi inte ska göra så är ju detta det enda vi kan!
”Lagen om attraktion” betonar detta mycket starkare och säger att ordet ”inte” helt ignoreras med avseende på tankens betydelse och absoluta drivkraft.
När jag var barn fanns ett antal familjer och ungar i byn som ansågs mindre värda än andra. Vi fick inte leka tillsammans med dessa ouppfostrade busiga ungar och de användes som exempel på mängder av beteenden som vi inte fick ta efter. Därför var de alltså mest spännande att leka med och vi lärde massor av dessa sociala missfosters beteenden.
Har dessa udda familjer verkligen haft en så stor negativ inverkan på samhällets sociala utveckling, eller var den verkligen negativ? Allt har väl en mening och det borde även gälla ”inte-beteendet”?
Var våra föräldrars undermedvetna syfte helt enkelt
att befria oss från strikta sociala bojor
att lära oss leva i närvaro, tillit och frihet,
att vi skulle våga älska oss själva,
att kunna se, höra, känna utan reaktivitet
och att vara intuitivt öppna för att ta emot vad världen erbjöd?